Snöfall och ett växande hat för traktorer

Härligt härligt med helg. Lyxade på i lördags med restaurangbesök på indiska restaurangen mitt i stan. Gudomligt gott! Biffgryta med cashewnötter i mild youghurtsås. Skulle enkelt kunna leva på det resten av livet. God middag, gott sällskap och allt under härliga toner av indisk pop. Antingen är indiska låtar otroligt långa eller så låter alla exakt likadana, någon som har svaret?

Sedan bar det iväg till ett par vänner för att som alla andra svennisar i detta land följa årets höjdpunkt, Melodifestivalen. Nu är jag aningen ironisk, ni som känner mig vet att jag sällan tittar på detta program. Därför var jag en av få som inte lade min röst på någon låt, en av få som tyckte Petra Mede var rolig, rapp och strålande snygg i alla vackra kreationer. Jag satt inte med andan i halsen av nervositet, grät inte floder över att Shirley Clamp floppade, men däremot skrattade jag hejdlöst åt låten "Snälla, snälla" med af Uggla. Hahaha, men snälla, snälla, låt mig slippa...Och VEM hade skrivit koreografin?? Skrattar högt för mig själv igen.
Njöt dock av en kopp kaffe och ytterligare en stund i goda vänners sällskap.

Vaknar på söndag...snö, snö, SNÖ!

Jodå, hela norrland och speciellt hos mig rasar snöstormen. Jag tittar ut och konstaterar att det var just en lämplig dag min sambo valde att åka bort. Som nybliven husägare börjar man sakta lära sig vad vinter, snö och skottning innebär. När första snön föll var man snabbt ute med spaden och skottade för glatta livet medan man tyckte att livet lekte. Andra gången likaså. Tredje till tionde gången var det inte lika roligt, men man motiverade sig själv med att det är bra träning, ger stark bålmuskulatur mm. Gång nummer 14-20 ska vi inte prata om. Och nu, under den dag vi kommer att få 3 dm snö väljer min sambo att hålla sig borta. Strategiskt tänkt, vad vet jag?

Bylsar på mig alla kläder, täckbyxor, jacka, mössa,vantar. Klär min son och så ger vi oss ut. I en och en halv timme håller vi på. Och det är som ett steg fram och två steg bak, så mycket snöar det. Där jag skottat fylls det snabbt på med ny snö. Sjublöt av svett kommer jag sedan in, mycket nöjd med min insats. Jagar på sonen att byta om för nu har vi bråttom iväg på kalas.

Då hör jag ett rumlande, morrande, brummande ljud som sakta kommer närmare. Det tar en halv sekund för min hjärna att lokalisera var ljudet kommer ifrån. Jag öppnar dörren och sticker ut huvudet och där nere på gatan ser jag den. Djävulsmaskinen! Den är stor och gul och syns på långt håll. Sakta kryper den närmare vårt hus med skrapan framför sig. Vår gata har inte blivit skottat på två dygn och nu kommer all denna snön som en lavin mot mig. Förbi far traktorn och det enda som blir kvar är en en meter hög och en meter bred snövall av hård packad snö. Rakt bakom min bil. Jag springer ut och får tag i traktorföraren. Men snälla, säger jag. Kan du inte skrapa undan så att jag kan komma ut. Jag har så bråttom. Den sura, sura gubben i traktorn tittar på mig och säger sen.

-Nä!

Bara så.

Sen stänger han dörren och åker vidare.

Till alla traktorförare därute- Watch out. Jag tänker hämnas!!

Ha de gott

Från lilla jag