Det kom som ett brev med posten...

Kommer hem och kollar genom posthögen, sorterar mellan räkningarna som alltid verkar dyka upp i början av veckan, och där...mellan ett kuvert från banken och en reklamtidning från Lindex ligger det. Brevet som kan förändra mitt liv.
Med stora tryckta bokstäver och poststämpel från Spanien är brevet adresserad till min son, men med tanke på att han är blott åtta år gammal och dessutom inte hemma tar jag mig friheten att öppna detta spännande brev.



Wow, ett brev från "The Vice president of Nordwest Lottery International".
Nu är det tydligen som så att min son har, utan sin vetskap (eller nån annans heller för den delen) deltagit i ett internationellt lotteri där 100 vinnare ska dela på den fantastiska summan av 16 miljoner EUR. Och tro det eller ej, han kom på tredje plats!



Min son har kommit in på bronsplats och föräras därmed med den ofantliga summan av
615 810 EUR!!
Oh, yes! Jag som vårdnashavare har ju all rätt att förfoga över dessa pengar. Jag ser framför mig lata dagar i ett nyrenoverat hus, uppassning av lagom avklädda herrar med tvättbräda och armmuskler, färskpressad apelsinjuice i kristallglas och en personal shoper. Mmmm....

Se det enda som står mellan mig och denna underbara fantasi är mitt kontonummer. Jo, det behövs ju så att dom ska kunna sätta in pengarna. Om jag bara fyller i alla mina person- och bankuppgifter och faxar detta till ett nummer i Spanien så ska mina pengar omgående sättas in....Yeah, right!


Vem fasen går på detta? Finns det verkligen människor där ute som på allvar tror att det här är på riktigt? Tydligen, för annars skulle nog ingen orka sig på denna typ av bedrägeri. Jag menar, tänk er bara hur många papper som måste vikas och hur många kuvert som måste klistras igen och hur många frimärken som måste slickas fast innan man lyckas lura en enda person. Känns ju som att den tiden kunde ha lagts på ett hederligt arbete istället, eller?

Tjingeling från Lilla Jag med Stora drömmar